Framtidens förskola och grundskola

Den för gotlänningar just nu kanske viktigaste frågan är hur framtidens skolorganisation ska se ut. Vi Socialdemokrater har lagt mycket tid på att lyssna på föräldrar sedan skolutredningen kom. Gotländska familjer har kloka tankar kring sin och sina barns vardag, kring det lokala och kring skolans uppdrag.

Vi vill bli fler som bor på Gotland och vi vill i den kommande regionala utvecklingsstrategin särskilt locka de i arbetsför ålder. I vårt förslag värnar vi just den gruppen. Vi vet att förskola och skola som bidrar i vardagen, stämmer med föräldrarnas rörelsemönster och erbjuder en trygg miljö, spelar roll för var barnfamiljer väljer att bo. Bra förskolor och skolor som erbjuder bra och över tid stabil verksamhet bidrar till det lokala och till utveckling samt tillväxt över hela ön.

Socialdemokraterna initierade serviceutbudsstrategin under förra mandatperioden och anser att den är viktig som utgångspunkt för all offentlig service över ön. En viktig utgångspunkt i den är en spridd skolorganisation och en trygg och långsiktig verksamhet där vi undviker uppslitande nedläggningshot.

Nu när utredningen om framtidens förskola och grundskola är klar anser Socialdemokraterna att det är problematiskt att vi bara fått ett förslag utifrån det underlag som tagits fram. Det är en brist att vi inte fått ta ställning till fler alternativ där olika utgångspunkter och värden kan lyftas. Det är också problematiskt att en hel del konsekvensanalyser av det enda förslaget ska komma efter beslut. I själva verket borde de varit på plats inför beslut.

Förvaltningen lyfter att målet för utredningen måste vara att vi ska utveckla kvaliteten. Att bara utgå från att få minst bibehållen kvalitet går emot skolans grunduppdrag. Det håller vi med om. Målet med all förändring måste vara utvecklad kvalitet och ökad måluppfyllelse.

Socialdemokraterna ser olika problem med det presenterade förslaget. Ett sådant är att möjligheten för föräldrar att bo och leva spritt över hela ön försvåras. Det riskerar den utveckling av landsbygden vi vill se. Till förskolan åker föräldrar två gånger om dagen, året runt i många år. Livspusslet kopplat till mindre barn måste värderas högre och Region Gotland behöver prioritera det i planeringen av skolorganisationen. Förslaget tar i för liten grad hänsyn till den regionala utveckling vi vill se med ökad befolkning i arbetsför ålder och möjlighet att bo och leva över hela ön.

Förslaget tar också alldeles för liten hänsyn till familjers och barns vardag. Det är svårt att uppnå likvärdighet utifrån skolans uppdrag när fler barn behöver åka längre tid varje dag i buss. Busstiderna vi utgår ifrån idag är redan långa, särskilt för de minsta barnen.

Ett annat problem är att det i förslaget blir kvar solitära förskolor. Det har länge varit något vi strävat bort ifrån. Det blir inte bärkraftiga enheter. Risk med dem är också att de successivt utarmas då föräldrar väljer att ta med mindre barn till andra skolor när de ändå kör dit med större barn. Att dessa förskolor sedan blir kvar på skoltomter med tomma skolhus samt det faktum att det blir ännu mindre personalgrupper lyfts inte i tillräcklig grad i utredningen.

Förslaget löser inte heller problemet med att hitta rätt kompetens för framtiden. Antagandet att alla nuvarande och framtida lärare skulle föredra att jobba i större personalgrupper på större enheter är förhastat. Istället finns god behörighet på mindre skolor idag och lärare som aktivt valt dessa som arbetsplats. Att ha en blandning av mindre och större enheter både i Visby och spritt över ön innebär ökad attraktivitet och möjlighet att hitta framtidens kompetens. Också framtidens lärare kommer vilja välja och de kommer vilja olika.

Socialdemokratiska gruppen i Barn- och utbildningsnämnden tog tidigt fram några viktiga utgångspunkter:

● Serviceutbudsstrategin ska gälla

● Möjligheten att bo och leva över hela ön ska värnas

● Ytterkanterna är viktiga

● Långsiktighet för att få utveckling på landsbygden

● Sockenkänslan är viktig

● Stråken och föräldrars resmönster är viktiga

● Värna de yngsta barnen

Därför vill Socialdemokraterna:

→ Utgå från den antagna serviceutbudsstrategin

→ Behålla enheter över hela ön med minst förskola till årskurs 3

→ Särskilt se på förutsättningarna för årskurs 4-6 i ytterområdena Kräklingbo och Öja

→ Behålla högstadiet i Fårösund

→ Utveckla de förskolor och fritidshem som blir kvar i enheter spridda över ön

→ Undersöka om förskolan i Stånga kan starta igen så det blir Förskola- årskurs 3

→ Hålla ihop socknarnas barn – Stenkyrkabarnen till samma skola, Stångabarnen till samma skola, Endres barn till samma skola

→ Årskurs 4-6 i Endre till Dalhem eller Roma, alla barn till samma skola

→ Skapa rektorsområden som bidrar till rektors möjlighet att planera mellan skolor över tid

→ Planera barnens skolgång över tid för långsiktighet och strategi som gör skolgången

förutsebar för familjer.

Fördelar med Socialdemokraternas förslag

– Vi följer den antagna serviceutbudsstrategin

– Vi behåller goda förutsättningar för att bo och leva över hela ön för barnfamiljer

– Bidrar till mål i kommande Regional Utvecklingsstrategi

– Bidrar till regional utveckling och tillväxt

– Offentliga arbetstillfällen spridda över hela Gotland

– Bidrar till ökad kvalitet och möjlighet att nå skolans mål för alla elever

– Vi slipper att få kvar solitära förskolor med en avdelning över ön

– Att ha både stora och små skolenheter över ön bidrar till Region Gotland som

attraktiv arbetsgivare för förskolepedagoger, lärare och fritidspedagoger

– Vi får långsiktigt hållbara F-3-enheter

– Värnar de minsta barnens vardag

– De minsta barnen slipper lång resväg med skolbuss

– En sammanhållen förskola och grundskola till och med årskurs 3

– Det bidrar till föräldrarnas trygghet när små barn finns i närheten till där man bor.

– Årskurs F-3-enheter kräver inte samma salar för slöjd, hemkunskap och heller inte tillgång

till moderna språk. För årskurs F-3 fungerar den lilla skolan bra.

– Planeringen stämmer bra överens med behörigheter på lärare

– Vi undviker att få ännu mindre arbetsgrupper i solitära förskolor på landsbygden

– Fritids kan erbjudas på skolorna med fördelen att personal på fritids finns, sociala

relationer finns mellan barn, föräldrar kan hämta på samma plats

– Minskat resursslöseri. Resurser som över år investerats i gotländska landsbygdsskolor går inte förlorade

– Vi undviker tomma lokaler på skoltomter där verksamheter ändå ska finnas kvar

– Vi slipper att få tomma skollokaler mitt i socknar och på samma tomt som förskolan är tänkt vara kvar

Socialdemokraterna i Barn- och utbildningsnämnden kommer därför lägga ett förslag på nästkommande nämndsammanträde om att förvaltningen ska utreda konsekvenserna av punkterna ovan.