Majoritetens budgetförslag för Region Gotland 2024

Socialdemokraterna Gotland fredag 6 oktober 2023

LÅNGSIKTIGT ANSVAR I EN SVÅR TID

Det går bra för Gotland på många sätt, trots att det säkerhetspolitiska och ekonomiska läget är instabilt och påverkar oss och omvärlden. Vi ser en positiv befolkningsutveckling, hög sysselsättning, låg arbetslöshet och ökad skattekraft. Företag inom olika branscher etablerar sig, vilket visar att marknaden tror på Gotland och ser utvecklingskraften i det gotländska samhället.

Globala utmaningar får stora konsekvenser även på Gotland. Det medför att vi alltid måste arbeta långsiktigt strategiskt och agera i samspel med vår omvärld. Arbetet med den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 sker brett i det gotländska samhället och genom samhandling ska vi nå målen i Agenda 2030. Mycket kraft läggs tillsammans med aktörer runtom på ön för att förbättra förutsättningarna på Gotland. Region Gotlands medborgarundersökning visar också att gotlänningar trivs och rekommenderar Gotland som plats att bo, leva och verka på.

Socialdemokraterna och Moderaterna tar tillsammans ansvar för Gotlands utveckling. I oroliga tider med krig i vårt närområde och en försämrad säkerhetspolitisk situation som följd, en inflation som påverkar hela den svenska ekonomin och behovet av en skyndsam hållbar omställning är det viktigt med ett stabilt politiskt styre som skapar förutsättningar för Gotland att fortsätta utvecklas i en positiv riktning.

Omvärldsläget

Globalt ser vi ett exceptionellt ekonomiskt läge. År av pandemi och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har satt hela världen i ett nytt läge. Vi ser en inflationsutveckling som brett ut sig sedan början av 2022 och två år av svagare global tillväxt 2023–2024.

I Sveriges kommuner och regioners (SKR) ekonomirapport från maj konstaterades att vi nu står inför ”ett av de tuffaste lägen den kommunala och regionala ekonomin befunnit sig i där gigantiska underskott eller plågsamma nedskärningar väntar.” SKR har varit tydliga med att underskottet i kommuner och regioner uppgår till ca 30 miljarder 2024. Värst är läget i regionerna där samtliga räknar med underskott 2023 och 2024.

Orsakerna till det ekonomiska krisläget är enligt SKR:s ekonomiska rapport:

Fördubblade pensionskostnader
Skenande priser
Realt fallande värde på skatteintäkterna
Realt urholkat värde på statsbidragen
Högt demografiskt tryck
Snabbt höjda räntekostnader

Detta påverkar Region Gotland på många olika sätt. Pensionskostnaderna slår hårt – för Gotlands del har dessa ökat med mer än 400 miljoner på två år. Den höga inflationen märks påtagligt inom regionens verksamheter och ger upphov till utmaningar på såväl kort som lång sikt. Ökade kostnader ses bland annat inom el, uppvärmning, materiel, livsmedel, läkemedel och bränsle. Kostnaderna ökar dessutom mer än intäkterna då statsbidragen både går ner och urholkas.

SKR har under mer än 15 års tid varit tydliga med att statsbidragen borde vara värdesäkrade mot priser, löner och demografi (så som det är i de andra nordiska länderna). Eftersom prisökningar och ökad befolkning stärker statens reformutrymme är det rimligt att kommuner och regioner får ”sin andel” av statens budgetutrymme som uppstår genom inflation.

Behovet i kommun- och regionsektorn är enligt SKR således uppemot 30 miljarder. I höstens statsbudget kom 10 miljarder i generella statsbidrag, vilket ger 65 miljoner kronor till Region Gotland.

Kostnadsutjämning

En parlamentarisk utredning har tillsats för att säkerställa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Syftet med utredningen är att se över att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar.

Här sticker Gotland ut. Gotland är landets i särklass minsta region (mindre än hälften så stor som den näst minsta; Jämtland-Härjedalen) samtidigt som vi är landets enda ö-region. Kombinationen är en utmaning. Dessutom är vi region och kommun i ett, och vi ser tydligt att det regionala hälso- och sjukvårdsuppdraget riskerar tränga undan vår förmåga att vara en väl fungerande kommun.

Boende på Gotland ska ha rätt till samma vård som boende i andra regioner. Det ställer särskilda krav. Vi måste ha en akutmottagning och en förlossning och med det kommer jourlinjer och verksamheter som en befolkning på ca 61 000 invånare inte kan bära ekonomiskt. Det är samtidigt sådant som vi aldrig kan välja bort. Dessutom gör det säkerhetspolitiska läget att vi ställs inför helt nya krav på krisberedskap.

Region Gotland har låtit analysera vad merkostnaderna kopplat till vårt geografiska läge är. Där ser vi att för vår hälso- och sjukvård är vi underfinansierade med 275 miljoner per år. Det är resurser som behöver tillkomma inom ramen för utredningen eller på annat riktat vis för att säkerställa att Gotland har en vård i paritet med resten av landet. För att Gotland långsiktigt ska klara att bära det ekonomiska ansvaret för sjukvården krävs ett ökat statligt ansvar.

Samtidigt ser vi att systemet med utjämning inom kollektivtrafiksystemet missgynnar Gotland då ersättningen idag baseras på antalet passerande över kommungränsen. Då Gotland är en isolerad kommun och arbetsmarknadsregion kostar det oss i dagsläget omkring 90 miljoner kronor per år som vi betalar in till systemet.

Region Gotlands möjlighet att upprätthålla välfärden påverkas alltså i mycket hög grad av ö-läget. De andra nordiska länderna och många länder inom EU har en särskild ö-poltik som ska bidra till att öar ska få samma möjlighet till utveckling och tillväxt som andra regioner. Sverige saknar det. EU har tydligt pekat ut att ö-politik är nationers ansvar att ha. Sverige måste anamma det. Region Gotland jobbar intensivt med den bristen, exempelvis inom projekt ihop med OECD och EU DG Regio.

Långsiktigt finansiellt ansvar

Region Gotland ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Inför budgetavstämningen har därför en långsiktig finansiell analys tagits fram och som har legat till grund för många av de avvägningar som gjorts i 2024 års budgetförslag och även inför kommande år.

Den 10-åriga analysen visar, vilket vi är väl medvetna om, att 2023 och 2024 är två exceptionellt utmanande år. Även om 2025 fortfarande är ett osäkert år utifrån världsläget, inflationen och därmed höga pensionskostnader, så visar den treåriga plankalkyl som hör budgetförslaget till att redan då närmar sig det budgeterade resultatet målet om två procent. En resultatnivå som analysen visar behövs för att kunna möjliggöra nödvändiga investeringar.

I samband med att budgeten tas kommer vi även att anta nya långsiktiga finansiella mål för Region Gotland, som även de grundar sig i den 10-åriga finansiella analysen:

Ett fortsatt årligt resultatmål om 2% av skatteintäkter och bidrag.
Självfinansieringsgraden av investeringar i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 100%.
Låneskulden ska inte överstiga 15% av skatteintäkter och bidrag.
Soliditeten ska långsiktigt stärkas.

Enligt den långsiktiga finansiella analysen föreligger i kombination med resultatmålet även ett effektiviseringsbehov, för att kunna finansiera framtida investeringar. Med anledning av detta lägger vi i samband med budgeten även ett uppdrag om effektivisering på 1% i snitt per år att återkomma till budgetberedningen inför 2025.

Utgångsläge

Utifrån det beskrivna läget med en orolig omvärld, hög inflation med mycket stora pensionskostnader som följd, samt en kraftigt underfinansierad sjukvård är det positivt att Region Gotland trots detta lyckas bära kostnaderna och går mot ett positivt resultat för 2023 enligt delårsrapport 2. Nämnderna har dock fortsatt svårt att klara verksamheten inom budget och prognostiserar ett underskott om -159 miljoner.

I samband med vårens budgetberedning tog vi tillsammans, i bred politisk enighet, ansvar inför 2024 och gav förvaltningarna tydliga planeringsförutsättningar i form av full resursfördelning till skola, vård och omsorg, full personalkostnadskompensation, samt täckning för interna priser och externa avtal. Detta innebar ett beräknat underskott på 135 miljoner. Trots att inga äskanden om medel från nämnderna beviljades.

Redan tilldelat:

Generell personalkostnadsökning	134 miljoner
Resursfördelningsmodell	95 miljoner
Interna priser och externa avtal	107 miljoner
TILLSKOTT	286 miljoner → 4,6%
Effektivisering	-52 miljoner

Sedan i våras har skatteprognosen inför 2024 förbättrats, likaså har kostnaden för pensionstäckning sjunkit något, samt att vissa statsbidrag tillkommit. Behoven i nämnderna är dock fortsatt stora, och beräknas till över 300 miljoner. Utgångsläget omöjliggör dock att i dagsläget möta de behoven.

Budget 2024

Region Gotland har över tid gjort goda resultat. Det är bra och ger goda förutsättningar att klara av 2023 och 2024 som är två avvikande år. Ingången för 2024 års budget är därför att stötta nämnderna för de kostnadsökningar som redan föreligger, medan satsningar i form av utökningar får vänta. Det är att ta ansvar för Region Gotlands verksamheter och medarbetare och även att ta ansvar för Region Gotlands ekonomi framåt. Gotländsk välfärd ska inte urholkas trots två svåra år.

Vi väljer att värna välfärden och personalen som är vår viktigaste resurs. Region Gotland måste satsa på medarbetarna, både för att fortsatt hålla en god kvalité i verksamheterna och för att vara en attraktiv arbetsgivare, vilket behövs för att möta de kompetensförsörjningsutmaningar som vi står inför.

Socialdemokraterna och Moderaterna fattar därför beslut om en budget med ett beräknat resultat på -127 miljoner. Vi möter det planerade underskottet med medel ur vår resultatutjämningsreserv som uppgår till 364 miljoner. Därmed använder vi en tredjedel av medlen och har 237 miljoner kvar för framtiden.

Det som möjliggör att kunna budgetera med negativt resultat är att Region Gotland har en stark finansiell ställning i form av stort eget kapital och god soliditet, samt att vi har haft möjlighet att sätta av pengar i resultatutjämningsreserv.

God ekonomisk hushållning innebär att både styra på kort och lång sikt, där det längre generationsperspektivet är viktigare. Vi tar därför i detta exceptionella läge ansvar både för långsiktigt hållbar ekonomi samtidigt som vi fortsatt ska ha en välfärd av hög kvalitet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Den största utmaningen att klara kostnadsutvecklingen har Hälso- och sjukvården. Kostnadsökningen i svensk sjukvård är omfattande och utmaningarna stora. Under många år har beroendet av hyrpersonal vuxit sig allt större. Men även den medicintekniska utvecklingen har gått snabbt och vi kan idag göra allt mer för allt fler, vilket är en positiv utveckling där människor ges både direkt livsavgörande behandlingar men också en bättre livskvalitet.

Att bedriva sjukvård på Gotland är en utmaning. Att vara en ö med behov av akutsjukvård och förlossning på en relativt liten befolkning bidrar till stora merkostnader som vi inte kompenseras för i det nationella utjämningssystemet. För att Gotland långsiktigt ska klara det ekonomiska ansvaret för sjukvården krävs ett ökat statligt ansvar.

I vår budget skjuter vi till ytterligare 40 miljoner kronor till sjukvården. Det är ett tillskott för att parera de kostnadsökningar som drabbat sjukvården hårt. Kostnaderna för läkemedel, medicinteknik och hyrpersonal har ökat kraftigt som en följd av inflationen. Totalt är tillskottet historiskt högt (149 miljoner) och ändå kommer det inte räcka givet kostnadsutvecklingen, men vi undviker drastiska nedskärningar och skyddar patienter och vårdens personal från de värsta konsekvenserna. Sjukvården på Gotland ska präglas av hög kvalitet och god tillgänglighet även när statens tillskott inte räcker.

Teknikförvaltningen

Kollektivtrafiken får tillskott om 13 miljoner för att täcka för ökade kostnader som på grund av kostnadsutveckling och inflation tillkommer under 2024. Tillskottet innebär inga nya satsningar.

Socialdemokraterna och Moderaterna har höga ambitioner kopplat till klimat och miljö. För att byta ut bränsle i vår egen verksamhet behövs 1 miljon för att täcka för kostnadsökningar. Vi behöver intensifiera arbetet med att få ner graden av skadliga partiklar i luften varför vi avsätter 1 miljon för arbetet med PM10.

Region Gotland kommer snart ha en antagen Klimatanpassningsplan. Gotlands läge och klimatförändringarna gör att arbetet med att verkställa planens intention behöver komma igång. Vi avsätter 1 miljon för det.

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

Förskolan har sett ett ökat behov av omsorg på kvällar och helger i takt med att inflationen stigit, dessutom har behovet av särskilt stöd ökat. Därför behövs ett tillskott om 1,5 miljoner.

Den anpassade skolan har ett ökat antal elever, vilket inte funnits kostnadstäckning för. Vi tillskjuter därför 5,4 miljoner i ramförstärkning.

Byggandet av nya Alléskolan och ny förskolebyggnad i Väskinde innebär 6,5 miljoner i höjda hyreskostnader, alltså kostnader som kommer att finnas och som behöver täckning för att inte belasta barn- och utbildningsnämndens budget ytterligare.

Socialförvaltningen

För att stärka äldreomsorgen har Region Gotland med hjälp av statsbidrag utbildat 200 nya undersköterskor, vilket är avgörande för att möta behoven hos en åldrande befolkning och äldreomsorgens kompetensförsörjning. Lika avgörande för att fler ska söka sig till och arbeta i äldreomsorgen är löner och villkor. Vi skjuter i vår budget till 4,6 miljoner kronor för att täcka lönepåslaget på 3000:- i månaden som de nyutbildade undersköterskorna får.

LSS (Lagen om Stöd och Service) har under lång tid varit underfinansierat. Gruppen i behov av insatser ökar i antal och kostnaderna likaså. Vi bygger nu två gruppbostäder för att möta ökningen men skjuter också till 15 miljoner för att ge socialnämnden möjlighet att möta behovet av insatser.

Regionstyrelseförvaltningen

Nästa år hålls val till Europaparlamentet. Kostnaden för att genomföra det är 1,5 miljoner, vilket är ett engångsanslag under 2024.

Kostnaderna för livsmedel har ökat kraftigt. Det märker vi i vår vardag när vi handlar mat och lika kraftigt slår livsmedelspriserna mot Region Gotland. För att inte tvingas till stora förändringar och försämringar i våra menyer i skola, vård och omsorg skjuter vi till 4 miljoner för att möta inflationens påverkan. Vi vill också se en fortsättning på Gotlandsveckan där gotländska livsmedel prioriteras och skjuter till medel för att möjliggöra den.

Region Gotland behöver förstärka arbetet med att motverka kriminalitet och öka tryggheten. Gotland har än så länge varit förskonat från den fruktansvärda situation som några kommuner på fastlandet fått genomlida med skjutningar och sprängningar kopplat till den organiserade brottsligheten. Den utvecklingen ska inte spridas till Gotland och därför stärker vi Region Gotlands brottsförebyggande arbete med 800 000 kronor.

Räddningstjänsten har länge dragits med underskott. För att åstadkomma en mer realistisk budget utifrån nuvarande utmaningar med att rekrytera deltidsbrandmän skjuter vi till 3 miljoner. Räddningstjänsten är en viktig del av tryggheten och civilförsvaret på Gotland och behöver ha förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Inom kultur och fritid pågår ett intensivt arbete med att förstärka de båda områdena. Region Gotland har tillsammans med Gotlands Museum tagit fram en plan för bildkonstens utveckling. Första etappen i det arbetet innebär inrättandet av ett resurscentrum för konst. Bildkonsten har en stark historia på Gotland som behöver värnas framåt.

På fritidssidan pågår flera stora projekt. Nytt badhus, diskussioner om ny ishall samt ridsportens utveckling, för att nämna några. För att detta ska kunna bli verklighet krävs resurser för att arbeta med idrottens förutsättningar och utveckling. Kulturen och fritiden kräver noggrann och långsiktig planering och för att kunna genomföra det skjuter vi till 1,5 miljoner.